Patientinfo

Detta fyllningsmaterial användes tidigare för att laga hål i tänderna. Det är en metallegering som till ca 50% innehåller det miljöskadliga ämnet kvicksilver. Av denna anledning infördes förbud i Sverige mot amalgam år 2009. Amalgam håller väldigt bra men är gråsvart och inte så estetiskt. Dessutom binder materialet inte kemiskt till tanden vilket gör att man behövde borra på ett visst sätt för att “låsa in” fyllningen i tanden. Detta leder inte sällan till att tanden med tiden går sönder. Har man redan amalgam i tänderna är det dock ingen fara att ha det kvar. Idag använder vi ett plastmaterial (sk komposit) för att laga tänderna. Det är vitt och binder kemiskt till tanden vilket gör att man kan borra mindre när man lagar ett hål.

Dessa 4 tänder sitter längst in i munnen och kommer för de flesta fram när man är i 20-årsåldern. Det är inte ovanligt att man saknar en eller flera av visdomständerna och det gör i så fall ingenting då tuggning osv går utmärkt med resterande 28 tänder i bettet. Ibland kommer visdomständerna inte fram för att de ligger snett, ibland kommer de fram en liten bit för att sedan stanna av. Om man inte lyckas hålla rent runt visdomständerna kan man få tandköttsinflammation runtom dem vilket kan orsaka smärta och svullnad. Då behöver man ibland kontakta sin tandläkare för att spola rent runt tänderna. Om man har upprepade problem med visdomständerna kan man överväga att ta bort dem. Om tanden ligger svårt till i käken kan det krävas en remiss till en käkkirurg som gör en liten operation för att få ut tanden.

När det ligger för mycket bakterier vid tandköttskanten runt tänderna blir tandköttet inflammerat. Inflammationen beror på att kroppens immunförsvar reagerar på bakterierna. Tecken på tandköttsinflammation är att tandköttet blöder när man borstar. Det är inte farligt att det blöder och lösningen på problemet är helt enkelt att hålla rent ännu bättre. Tandtråd på kvällen och noggrann borstning två gånger per dag är en bra början. Inflammationen läker oftast ut inom 2 veckor om man rengör noga.

Traumaskador hos tänder, mun och läppar kan uppkomma vid en olycka såsom fall eller tex vid slag mot munnen. Skadorna kan vara lindriga, som t ex svullen läpp men kan även innebära att en tand får en spricka eller går av. Det är bra att kontakta sin tandläkare för att undersöka munnen om den skadats. Har en tand skadats tar tandläkaren ofta en röntgenbild för att se hur allvarlig skadan är och för att kunna jämföra med framtida röntgenbilder. Det är även alltid bra att anmäla skadan till sitt försäkringsbolag eftersom vissa skador kan få följder senare, t o m flera år efteråt.

Ibland kan en tand gå sönder eller en fyllning kan lossna. Detta kan bero på flera saker, såsom sprickbildning, karies eller slitage/fyllningens ålder. Inga fyllningar håller för alltid så detta är ingenting konstigt. Ofta kan man laga tanden på nytt men ibland kan det vara bättre att göra en krona.

Karies är det man kallar för “hål i tanden” och är en tandsjukdom som beror på bakterier och socker. Munnens bakterieflora innehåller mängder av bakterier som i vanliga fall inte ger skador på tänderna. Bakteriefloran måste dock hållas på en “lagom” nivå, det är därför vi behöver borsta tänderna noga både morgon och kväll. När bakterierna får tillgång till socker använder de det som näring för att föröka sig, och i processen bildas syror som avfallsprodukt. Det är syrorna som sedan fräter hål på tänderna. För skydda sig mot att få karies behöver man alltså dels borsta tänderna och dels se till att munnens bakterier inte får god tillgång till socker.

Ett annat bra skydd mot karies är fluor. Vi får det via tandkrämen och t ex fluorskölj. Fluor stärker tandytan och gör den mer motståndskraftig mot bakteriernas syror.

Tandlossning, eller parodontit som vi säger, är en relativt vanlig sjukdom i munnen som väldigt sällan känns. Den innebär att man har en inflammation i tandkött och käkben runtom tänderna. Inflammationen beror på bakterier som finns vid tandköttskanten. När inflammationen inte behandlas bryts sakta käkbenet runt tanden ner och till slut kan tanden bli lös. Man löper även större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom om man inte behandlar sin parodontit.

Behandling av tandlossning sker oftast hos en tandhygienist som rengör i tandköttsfickorna runt tänderna och instruerar patienten i hur den ska hålla rent vid tandköttskanten och därmed stoppa bennedbrytningen. Benet som brutits ner kan tyvärr inte komma tillbaka igen, därför är behandlingen viktig. Faktorer som gör att tandlossningen går snabbare är bl a rökning och diabetes. Behandlingen hos tandhygienisten gör ofta ont så lokalbedövning är att rekommendera.

Tandvärk gör väldigt ont och beror på att nerven inuti tanden är inflammerad. Detta skapar ett tryck i tanden och värk uppstår. Då behöver en tandläkare undersöka tanden och sedan behandla den. Ibland krävs rotfyllning men ibland räcker det med en lagning. Man kan även ha andra former av värk från tänderna, t ex isningar när man dricker kallt eller äter sött. Då är tandens nerv också inflammerad men inte lika mycket som när man har tandvärk. Hål i tänderna, karies, kan ge isningar men känns oftast inte förrän hålet blivit djupt och ligger nära nerven.

Information om risker och nytta med strålning

Hur fungerar röntgenstrålning?

Röntgenapparaten strålar bara mot området som undersöks.

Graviditet och röntgen

Det finns ingen risk för fostret vid röntgen av tänder eller huvud. Det behövs inget blyskydd för magen.

Hur länge strålar det?

Precis som ljuset försvinner direkt när man släcker en lampa så slutar röntgenapparaten stråla så fort den stängs av. Ingen strålning blir kvar i patienten eller rummet. Röntgenapparaten strålar bara när man tar bilden.

Röntgenstrålning och risker i perspektiv

Stråldosen från tandvårdsröntgen är låg i förhållande till den naturliga bakgrundsstrålningen. Den naturliga bakgrundsstrålningen kommer från rymd och mark, men även från alla djur och växter.

Naturlig bakgrundsstrålning finns överallt

BILD