Rotbehandling

Det finns flera orsaker till att pulpan inuti tanden dör, bland annat karies, läckande fyllningar och tandgnissling. En inflammation eller infektion inne i tanden innebär att pulpan är skadad.

Besväras du av molande värk, känslighet för kyla och värme, svullnad och ömhet kan det vara tecken på en skadad pulpa. Det är dock inte alltid du får symptom. En levande pulpa är förstås att föredra, men tanden går att rädda även om pulpan skulle dö. Lösningen är rotbehandling.

Rotbehandling: Så här går det till

Många tandläkare har stor erfarenhet av att behandla pulpaskador. En del väljer dock att remittera till en specialist – en så kallad endodontist.

Att ställa rätt diagnos är avgörande för en lyckad behandling. Med röntgen kan tandläkaren ofta upptäcka eventuella kariesangrepp och skador från infektioner.

Patientens egen historia om symptom och händelser kring tanden och munnen är information tandläkaren alltid frågar efter. Ibland testar tandläkaren också försiktigt tandens känslighet för kyla och värme. Detta brukar visa om pulpan lever eller inte.

Rotbehandling innebär att tandläkaren avlägsnar orsaken till skadan, till exempel karies. Därefter tas pulpan bort och rotkanalerna rensas och fylls igen. Det vanligaste fyllningsmaterialet är guttaperka, ett gummiliknande material, som klistras fast i kanalen. Slutligen tillverkas en fyllning eller en krona som ersättning för den skadade tandkronan.

Det kan ta lite tid att utföra en rotbehandling. Ibland är rotkanalerna trånga och böjda, vilket kan göra arbetet svårare. Det viktiga är att kanalerna är riktigt rena innan de rotfylls. Behandlingen utförs oftast med vanlig lokalbedövning och är smärtfri. Om pulpan är död behövs i regel ingen bedövning. Det finns alltså ingen anledning att vara orolig för att det ska göra ont.

Via ett kariesangrepp har bakterier ätit sig ned i pulpan och bakterieprodukter kommer ut i käkbenet. Detta kallas för apikal parodontit. Behandlingen går inledningsvis ut på att avlägsna den döda pulpavävnaden och att få tanden bakteriefri. På den högra bilden har behandlingen inletts.

För att bekämpa eventuella kvarvarande bakterier på ett säkert sätt lägger tandläkaren in ett bakteriedödande inlägg och en provisorisk fyllning. Inlägget är lätt att byta ut om det skulle behövas. När tanden bedöms vara fri från bakterier rotfyller man rotkanalerna. När tanden är rotfylld återstår arbetet med att göra en mer permanent fyllning eller krona. Ibland avvaktar man ett tag för att vara mer säker på att bakterierna är bekämpade.

Pulpit

Pulpit innebär att det finns en inflammation i tandens pulpa. Inflammationen skapar ett tryck i pulpan vilket upplevs som smärtsamt. En inflammerad pulpa kan antingen läka ut eller vara oläkbar. Ibland kan det vara svårt att avgöra om pulpiten kommer att läka eller inte. En bedömning av vilken behandling som är lämplig görs från fall till fall, baserat på symptomen.

Finns det en uppenbar skada, till exempel ett kariesangrepp, avlägsnar tandläkaren orsaken och fyller igen hålet. Sedan avvaktar man. Om värken inte försvinner kan det innebära att pulpan måste avlägsnas och tanden rotfyllas. Försvinner däremot symptomen kan det betyda att pulpiten läkt ut och tanden kan betraktas som frisk igen. Observera att symptomfrihet även kan innebära att pulpan har dött.

En rotbehandling av en tand med pulpit går ofta att utföra på 1–3 besök. Att laga tanden med en fyllning eller en krona tar ibland 1–2 besök ytterligare. Oavsett vilken behandling tanden får är uppföljning alltid viktigt. Det sker ofta i samband med de vanliga kontrollbesöken.

Rotbehandling är smärtfri. Är pulpan död behövs ibland inte ens bedövning. Det är inte ovanligt med mindre problem, till exempel värk, efter en påbörjad rotbehandling. Vanligtvis lindras denna effektivt med vanliga värktabletter.

Apikal prodontit

När pulpan dör försvinner övertrycket som finns inne i pulparummet. Risken för att bakterier infekterar den döda pulpan är då stor. Om pulpan infekteras måste den avlägsnas för att få tanden fri från infektion Annars kan bakterier ta sig ner via rotkanalerna ut mot käkbenet. Med tiden kan det innebära en nedbrytning utanför roten, så kallad apikal parodontit.

Behandlingen mot infektionen innebär att tandläkaren rensar rent inne i tanden med små specialfilar. En gummiduk runt tanden gör att tandläkaren kan arbeta under extra rena förhållanden. Som hjälp använder sig tandläkaren av röntgen. Det är ett sätt att kontrollera att alla rotkanaler är rensade. Vanligtvis lägger tandläkaren sedan in ett bakteriedödande inlägg som hjälper till att bekämpa bakterierna.

Om infektionen är komplicerad upprepas behandlingen en eller flera gånger. När tanden är förmodat bakteriefri tätas rotkanalerna och en krona eller fyllning bygger avslutningsvis upp den skadade tandkronan.

Slutbehandling

En rotfylld tand saknar ofta stora delar av kronan. En ny krona är ofta den bästa behandlingen. Efter en rotbehandling kan man få lite värk som vanligtvis kan lindras med vanliga värktabletter. Eventuell värk brukar försvinna inom några dagar.

Om symptom finns kvar när tanden är rotfylld slutbehandlar man i regel inte tanden, utan avvaktar ett tag för att symptomen ska få klinga av. Ibland behövs mer behandling. Tanden har en provisorisk tät fyllning eller krona medan man väntar på symptomfrihet.

Prognos

Vetenskapliga undersökningar visar att lyckade rotbehandlingar främst beror på grad av skada och vem som utfört behandlingen. Kvaliteten på en tidigare rotbehandling beror på hur rent tandläkaren lyckats rensa i rotkanalerna och hur tät rotfyllningen är. Lagningen eller kronan ovanpå tanden spelar också stor roll för resultatet.

Kan behandlas kirurgiskt

En rotfylld tand med en infektion går ofta att göra om. Prognosen blir dock något sämre, jämfört med en tand som inte tidigare blivit rotbehandlad. En tidigare rotfylld tand som har en infektion vid rotspetsen kan även behandlas kirurgiskt. Detta gör man till exempel ibland om det sitter ett långt stift i rotkanalen. Vid en sådan operation kan den rotfyllda tanden tätas från rotspetsen.