Patientinformation om höga blodfetter

Förhöjda blodfetter kallas för hyperlipidemi och innebär att värdena för blodfetterna är högre än de bör vara, det är framför allt kolesterol som vi tittar på. Kolesterol mäts i totalkolesterol, HDL-kolesterol och LDL-kolesterol och mäts i millimol per liter (mmol/L). Triglycerider är en annan sorts blodfett som vi tittar på.

Höga nivåer av LDL-kolesterol påskyndar åderförfettning/förkalkning (ateroskleros). Det är en långsam process som kan leda till t.ex. kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke samt påverka blodcirkulationen i benen. Det är mycket vanligt att man har förhöjda blodfetter. Det beror på en kombination av ärftlighet och ohälsosamma levnadsvanor där kost, rökning och motion spelar roll.

Om man själv har fått eller har ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom är det viktigt att ta blodprover gällande blodfetterna. Man kan dela in personer i låg risk, mellanhög risk, hög risk och mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Viktigast är att minska LDL-kolesterolet. Målvärde för kolesterol bestäms därför individuellt och ibland får man var nöjd över en minskning även om man inte når riktigt dit man önskat. Att ha lätt förhöjda blodfetter är i sig ingen stor risk, utan det är summan av de olika riskfaktorerna (höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, ärftliga faktorer, rökning och övervikt) som avgör. Om man ändå ska säga något om värden så ska en person med mycket hög risk sträva mot att ha LDL högst 1,4–1,8 mmol/L och vid hög risk bör man sikta på högst 1,8–2,5 mmol/L.

Behandlingen består av levnadsvaneförändringar och ibland läkemedel:

1. Kostförändringar: dra ner på fett (utom raps- och olivolja som kan ökas), minska mängden av kött och smör, minska alkohol och öka mängden gröna grönsaker såsom spenat och mängden nötter.

2. Viktminskning

3. Rökstopp

4. Öka mängden regelbunden motion

Det kan dröja 3 - 6 månader innan effekten av ändrade levnadsvanor kan utvärderas. Man kan behöva komplettera med läkemedel som sänker blodfetterna. Det vanligaste läkemedlet är statiner som minskar produktionen av kolesterol.

Många är rädda för biverkningar av statiner men de ger sällan allvarliga biverkningar. Om man drabbas av biverkning (vanligen muskelvärk) som inte är tolerabel så kan man pausa och se om värken verkligen försvinner. För att vara riktigt säker rekommenderar vi sedan att man börjar igen för att se om man återfår sin misstänkta biverkan. Ibland väljer man att byta till en annan statin. Man kan också prova ta en låg dos, t.ex. en gång i veckan och sedan mycket långsamt öka antalet doser per vecka.

Ibland kan det vara lämpligt att använda andra medel som sänker kolesterolvärdet och/eller medel som sänker triglyceriderna. Vid behandling av höga blodfetter finns ingen standardbehandling som passar alla.

Fyra till tolv veckor efter insättning av statiner mot höga blodfetter behövs en kontroll av blodfetterna. Om man sedan fortsätter med samma dos, tar sin medicin och håller liknande levnadsvanor kan man förvänta sig att nivån av fetter förblir densamma och man behöver inte kontrollera det annat än med flera års mellanrum. Läkare och patient bedömer tillsammans hur stor vinst, vilka biverkningar och nackdelar behandlingen kan ha. Behandlingen ges ofta upp i hög ålder men nyttan av att behandla personer äldre än 75 år utan några tidigare hjärt-kärlsjukdomar med blodfettsänkande läkemedel är omstridd.