Möjligheten att ha friska tänder livet ut ökar väsentligt om du regelbundet går till tandläkaren eller tandhygienisten. Hur ofta varierar dock från person till person. Vanligtvis räcker det med ett besök per år, men ibland kan det krävas fler.
Här har vi beskrivit de olika behandlingar som vi kan erbjuda dig som patient. Kontakta oss gärna om du vill höra mer om våra behandlingar.
Munnen är en del av kroppen. Utan hela tänder kan man inte säga att man är helt frisk. Bakterier från trasiga tänder kan orsaka bekymmer också i andra delar av kroppen, och ses numera som möjliga riskfaktorer till exempel vid hjärt- och kärlsjukdomar.
De flesta sjukdomar sätter ner kroppens motståndskraft mot mikroorganismer, också mot munbakterierna. Är man sjuk är det därför extra viktigt att hålla en god munhygien.
En undersökning innehåller flera moment. Här följer en beskrivning av dem.
Det är vanligt att du får frågor om din hälsa och eventuella mediciner. Denna information är viktig. Vissa mediciner orsakar nämligen muntorrhet som kan innebära hög kariesrisk. Andra, till exempel blodförtunnande, kan innebära att du blöder längre efter ett ingrepp.
Tandläkaren tittar noga på tandkött och ben runt tänderna för att kunna upptäcka eventuella tecken på tandlossning. Det är nämligen en vanlig sjukdom som ofta är mycket långsam och relativt symptomfri i början. Tandläkaren kan dock tidigt se tecken på sjukdom så att den i god tid kan förebyggas och behandlas.
En noggrann undersökning är grunden till all förebyggande vård. Därför mäter och journalför tandläkaren alltid fickorna runt tänderna. Tandköttet och slemhinnorna i munnen är också viktigt att undersöka.
Röntgen hjälper tandläkaren att se mer. Röntgenbilderna kan bland annat avslöja karies, tandsten, tandlossning, infektioner, sjukliga förändringar, felställda tänder som annars inte upptäckts i tid.
Muskler och käkleder kontrolleras om patienten har en tendens att gnissla eller pressa tänder – något som är mycket vanligt.
Ett litet kariesangrepp kan läka om förutsättningarna är de rätta. Blir det däremot större måste karies tas bort av en tandläkare och hålet måste lagas.
Ett litet kariesangrepp kan läka om förutsättningarna är de rätta. Blir det däremot större måste karies tas bort av en tandläkare och hålet måste lagas. Den bästa tanden är alltid den olagade. Därför är det förstås bra om du sköter dina tänder rätt så att du slipper hål. Med rätt behandling kan början till hål läka ut.
Alla hål syns inte med blotta ögat. Därför använder tandläkaren sig av röntgen. På röntgenbilderna syns ibland mörkare områden som är början till hål. Numera lagar man inte alltid sådana kariesangrepp. Patienten rekommenderas istället olika åtgärder som kan hjälpa till att läka tanden. Fluorbehandling, förbättrad rengöring mellan tänderna och ändrade kostvanor är exempel på åtgärder. Början till ett hål ska dock ses som en varningssignal. Det råder obalans i munnen. Om detta inte förändras kommer troligen fler hål att uppstå.
När karies når det mjukare dentinet, som finns under emaljen, är hålet ett faktum och måste lagas. Om kariesangreppet når ända in till pulpan dör den och bakterierna kan fortsätta genom rotkanalerna och ut mot käkbenet. Ofta får du tandvärk, men inte alltid. En rotbehandling kan göra tanden fri från bakterieinfektion.
Ju tidigare parodontiten behandlas, desto större är chansen till utläkning. En allvarlig parodontit kräver mer omfattande behandling, jämfört med en mildare som upptäcks i ett tidigare skede.
En frisk tand har en tandköttsficka som är 1 till 4 millimeter djup. Med parodontit ökar fickdjupet. I slutskedet kan det vara över 10 millimeter. Förlusten av fäste kan då nå rotspetsen på tanden, vilket gör den mycket rörlig. Fickorna är oftast också väldigt infekterade.
En inflammation i tandköttet kan vara början till parodontit. Och det är placket som bildas i munnen som är orsaken till tandköttsinflammation (gingivit). Inflammation utan parodontit är enkel att behandla. Med förbättrad munhygien läker det oftast ut på en eller ett par veckor. Dock kan inflammationen komma tillbaka snabbt om munhygienen försämras. Noggrann rengöring med tandborste, tandtråd eller liknande är det enklaste knepet för att undvika inflammerat tandkött.
Risken för tandsten varierar från människa till människa och från tand till tand. Det kan också variera genom livet. Sämre munhygien leder ofta till att tandsten lättare bildas. Tyvärr får vissa människor mycket tandsten trots en bra munhygien. En förutsättning för all utläkning av tandlossningssjukdomar är att tandstenen avlägsnas. Eftersom du inte kan ta bort tandsten själv är det viktigt att regelbundet besöka en tandläkare eller tandhygienist som kan göra det åt dig.
Behandlingen är nästan smärtfri. Har du däremot djupa tandköttsfickor som är inflammerade kan du behöva lokalbedövning. Denna inflammation läker oftast ut inom några veckor, förutsatt att tandstenen tas bort och att du håller rent i munnen. Tandsten och inflammation kan snabbt komma tillbaka om munhygienen försämras.
Har dina tandköttsfickor blivit djupare kan tandstenen tränga ner och börja lösa upp benet. Tandsten och plack kan samlas nere i fickan där du inte kommer åt att rengöra. Sakta förstörs tandens fäste.
Behandling måste nu utföras av tandläkare eller tandhygienist. Den går ut på att tandstenen avlägsnas med specialinstrument eller ultraljud. Avgörande för ett lyckat resultat är att patientens munhygien fortsättningsvis är mycket bra.
Djupet på fickorna minskar vanligtvis med 2 till 3 millimeter de första månaderna efter en lyckad behandling. Därefter minskar det ofta ett par millimeter till. Målet är ett fickdjup på mindre än 4 millimeter. Vissa ställen kan dock ha större fickdjup men ändå vara i balans.
Den vanligaste orsaken till att fickdjupet inte minskar eller att sjukdomen kommer tillbaka är att munhygienen blivit mindre effektiv. Oftast beror detta på att en färdigbehandlad patient lätt faller tillbaka i gamla mönster. För att undvika detta är det viktigt med återkommande kontroller hos tandläkaren eller tandhygienisten. Tyvärr finns det en liten del behandlade parodontiter som inte läker ut, utan bara bromsas upp, trots lyckad behandling.
Ett sjukt tandkött är svullet och har större volym, jämfört med ett friskt som är i biologisk balans. När tandköttet läker efter en allvarlig parodontit kan det dra sig tillbaka något. Detta innebär sällan några problem funktionellt, men det kan medföra blottade tandhalsar och större mellanrum mellan tänder och tandkött.
En lätt inflammation i tandköttet läker vanligtvis ut på en dryg vecka. Förutsättningen är att eventuell tandsten tagits bort och att munnen hålls ren, enligt de instruktioner tandläkaren eller tandhygienisten gett.
Ofta får man inga symptom på parodontit, förutom att tanden känns lös, men risken för infektion, svullnad och varbildning är stor.
För att bromsa, och förhoppningsvis stoppa, sjukdomen behandlas man på liknande sätt som vid en mindre allvarlig parodontit. Ibland utförs även mindre operationer. Ytterligare ett alternativ är att avlägsna tanden. Många tandläkare har god erfarenhet av att behandla parodontit. En del remitterar dock patienterna till specialister, så kallade parodontologer.
Ibland är det svårt att få bukt med de fördjupade tandköttsfickorna. Det kan också vara problematiskt att komma åt tandsten nere på tandroten. Då kan operation vara ett alternativ. Syftet är att rengöra och reducera fickdjupet. Det är också ett sätt att göra det möjligt för patienten att själv hålla rent effektivt och skonsamt.
Tandläkaren gör då ett litet snitt för att kunna fälla upp en lucka in till det sjuka området. Detta gör det enklare att ta bort tandsten och sjuk vävnad runt tanden. När området är rengjort sys tandköttet tillbaka. Efter en till två veckor görs vanligtvis en kontroll. Operationen är smärtfri och sker under lokalbedövning. Behandlingen tar 30 till 60 minuter. Ibland får patienten lite värk efter operationen. Den lindras oftast effektivt med vanliga värktabletter.
Idag finns också metoder för att stimulera nybildning av fäste runt tanden. Vissa positiva resultat har kunnat påvisas, främst med olika typer av benstimulerande medel. Dessa läggs vanligtvis in i samband med operationen.
Det finns flera orsaker till att pulpan inuti tanden dör, bland annat karies, läckande fyllningar och tandgnissling.
En inflammation eller infektion inne i tanden innebär att pulpan är skadad. Besväras du av molande värk, känslighet för kyla och värme, svullnad och ömhet kan det vara tecken på en skadad pulpa. Det är dock inte alltid du får symptom. En levande pulpa är förstås att föredra, men tanden går att rädda även om pulpan skulle dö. Lösningen är rotbehandling.
Att få ha en mun med fungerande tänder betyder mycket för oss alla. Mister man en eller flera tänder finns det i dag olika alternativ för att återställa funktion och utseende.
När en eller flera tänder gått förlorade kan man ersätta dessa med en bro eller implantat. En bro fästs på de intilliggande tänderna som slipats till. Vid implantatbehandling behöver man inte röra granntänderna. Tillsammans med tandläkaren kan man komma fram till det bästa terapivalet. Ibland kan också en avtagbar protes vara ett alternativ.
Tandhygienisten har genom sitt munhälsoarbete en viktig roll i modern förebyggande tandvård. Genom regelbundna munhälsokontroller och råd om hur just du ska kunna behålla en god munhälsa livet ut stöder tandhygienisten dig i din egenvård.
Tandhygienisten är en viktig länk när det gäller att främja munhälsa, att förebygga sjukdom i munhålan, fr.a. karies och parodontit, samt att förhindra fortsatt sjukdomsutveckling.
Naturligtvist tar tandhygienisten också bort tandsten och missfärgningar, putsar och polerar tänderna när det behövs. Utför fluorbehandling för att stärka tänderna och förebygga karies.
Tänder slits med tiden. Ibland så mycket att de går förlorade. De vanligaste orsakerna till tandförluster är tandlossning, karies och frakturer.
Grundämnet titan accepteras av kroppen nästan som om det vore en egen vävnad. Detta gör det möjligt att få nya ”rötter” som växer fast i käkbenet. Det är många gånger ett bättre alternativ än vanliga kronor, broar och proteser. Behandling med implantat har en mycket god långtidsprognos. Vi har lång erfarenhet av implantatbehandling.
Kosmetisk tandvård, eller estetisk tandvård som det också kallas, handlar om justeringar av tändernas utseende. Med modern teknik kan man idag förbättra både tändernas färg och form.
Missfärgningar, mellanrum, ojämnheter och fula fyllningar behöver inte vara ett problem. Idag finns flera alternativ för dig som vill få ett vackrare leende.
Tandblekning har blivit en vanlig metod för att få bukt med missfärgade eller gula tänder. Skalfasader finns för den som vill korrigera både färg och form. Tandreglering kan ibland förbättra funktion och utseende.
Oavsett om du har
rekommenderar vi att boka en akut tid. Låt oss snabbt och smidigt lösa dina problem. Oftast kan vi hjälpa dig samma dag.
