Jag slog ut framtänderna när jag var fjorton. Cyklade in i en parkerad bil. Pang, bom och hej då framtänderna.

Jag fick ingen vidare behandling. Där och då grundlade jag min tandläkarskräck. Jo, ett starkt ord men om man drar sig för att laga sina hål, för att hantera tandgnisslande och, inte minst, för att förbättra porslinfasaderna på framtänderna så är det en rädsla som gränsar till skräck.

Till slut gick jag till Johan. Från den vanliga känslan i magen på vägen till en tandläkare, till en lyckokänsla. Faktiskt. De botade mig och fick mig bland annat att våga byta ut porslinfasaderna som jag inte bytt sedan 18 års-åldern. Receptet? Dels en varm, familjär stämning, dels en professionalism som skapar trygghet och tillit. Jag kunde lita på att Johan och sköterskorna visste exakt vad de gjorde, att bedövningen skulle sitta perfekt, att resultatet skulle bli riktigt bra – jag kunde helt enkelt slappna av.

Läs även texten om ditt årliga tandläkarbesök.

FAKTA TANDLÄKARSKRÄCK

Tandläkarskräck, även kallad tandvårdsrädsla och odontofobi, eftersom det inte nödvändigtvis är tandläkaren som person man är rädd för, utan själva situationen, tandläkarens instrument och utrustning samt smärta vid behandlingen.

Att beteckna patientens rädsla som ”tandvårdsfobi” kan dock vara missvisande. Dels finns det en risk att man förlägger hela problemet till patienten, och underskattar betydelsen av tandvårdens bemötande. Dels behöver tandvårdsrädsla inte nödvändigtvis vara patologisk.

Rädslan kan hänföras till tidigare negativa erfarenheter av tandvård. Vissa personer känner ingen oro inför ett tandläkarbesök, medan andra kan uppleva oro, yrsel, svettningar, magvärk och ångest. I extrema fall kan blotta tanken på ett tandläkarbesök göra personen svimfärdig. Stark tandläkarskräck kan medföra att personen i det längsta undviker att uppsöka tandläkare, vilket i sig ofta leder till mycket omfattande behandlingsbehov och höga tandvårdskostnader.

Källa: Wikipedia
Läs även texten om ditt årliga tandläkarbesök.